Under ett vajande palmblad

Och så ringde klockan, åtta prick! Kvart i nio kom vi upp!

Med handdukar i högsta hugg gick vi ner till poolen, endast för att upptäcka att det inte fanns en enda solstol ledig! Sura o gnälliga så parkerade vi oss på gräset under en palm!

Lite hårt att ligga, och att sitta på marken är inte menat för min kropp, det vill jag lova, men nu, med facit i handen, så var det helt ok ändå!

Frukosten, ja den kunde vi lika bra varit utan den också, det var bara köer till allt och humöret steg inte något vidare!

Så vi vandrade ut till vår lilla plats under palmen, och fortsatte att gnälla över alla idioter som bokat solstolar och som sen ändå inte använde dem!

Och där låg jag under ett vajande palmblad som gav lite skugga när sonen plötsligt säger att det minsann finns två lediga solstolar i andra änden av poolen!

Wow, vi tog våra grejor och gick dit, bara för att upptäcka att de var hur obekväma och hårda som helst! Och så mycket som jag gnällt över dessa solstolar, så längtade jag tillbaka till gräset och platsen under palmen!

Så nu slipper vi gå upp klockan sex imorgon för att få en solstol, de kan de ha för sig själv ha ha! Och frukost, ja vi får väl se hur det blir med den. Det går bra att vänta till lunch och äta bröd och tzaziki! Det går hur bra som helst!

Nu, ja nu sitter vi på vårt lilla hak :-) Grabbarna ska titta på fotboll, och jag, jag ska bara hålla mig stilla, det är ungefär vad jag orkar i denna värmen!